Vad kan materialen återanvändas till?

Dramatiseringen.
Denna morgon sken solen på återvinningsstationen och de tre vännerna, Pia-plast, Micke-metall och Peter-papp väntade på frukosten. De första som Peter-papp fick var en god mjölkkartong. När papp lämnas till återvinningen kan det bli till nya pappersförpackningar. Det går att återvinna papper upp till sju gånger eftersom pappersfiber är ett väldigt starkt. Pia-plast fick sedan i sig metall men spottade snabbt ut den igen så att hon inte skulle få ont i magen. Pia-plast tycker bättre om plast. Plastförpackningar återvinns både till hårda och mjuka plastförpackningar, exempelvis blir mjukplast som bärkassar till nya sopkassar och hårdplast som smörpaket blir till blomkrukor. Metallen fick sedan Micke-metall mumsa på. Metall innehåller både stål och aluminium som båda går att återvinna hur många gånger som helst. Metallen återvinns till bland annat järnväg och konservburkar. Det var mycket gått med frukost tyckte de tre vännerna, spännande och se vad det blir till lunch.

Idag har förskolan avslutning med återvinningsarbetet. Samlingen började med att pedagogerna dramatiserade karaktärerna som barnen tidigare har mött. Därefter får barnen skapa/återvinna och tillverka egna karaktärer utifrån material som, mjölkkartonger, konservburkar toalettpappersrullar etc. Barnen får efter tillverkningen återberätta om sina tillverkade karaktärer; vad de tycker om att äta, vad de inte tycker om att äta, vad de kan återvinnas till etc.

Syftet med aktiviteten är att; synliggöra vad återvinning bidrar till samt varför det är viktigt?

Vår utgångspunkt i litteraturen har därmed varit att problematisera ämnet vilket Ärlemalm-Hagsér (2012) menar är bidragande i hållbarhetsarbetet. Vidare menar författaren att barn skapar sig erfarenheter av att tänka kritiskt om ämnet som att gemensamt reflektera kring det. I samtal med barnen lyfter vi frågor som exempelvis belyser varför återvinning är viktigt och genom barnens egentillverkade karaktärer får de även fundera på vilket sätt de återvunna materialet har sparat på miljöns resurser.

Referens

Ärleman-Hagsér, E (2012) Lärande för hållbar utveckling i förskolan Kunskapsinnehåll,

delaktighet och aktörskap kommunicerat i text. Nordisk Förskoleforskning, 5, (14) 1–17 sidor.

Doi: http://dx.doi.org/10.7577/nbf.417

Vart ska materialen sorteras?

Idag kommer Peter papp till förskolan och berättar för barnen att han behöver hjälp av barnen. Det Peter papp vill ha hjälp med är att hans kompisar behöver någonstans att ta vägen. Han frågar om barnen kan följa med honom till återvinningsstationen? Det vill barnen  gärna göra, vi pedagoger delar in barnen i smågrupper och i dessa grupper får barnen tillverka sopkärl som dem kan bära materialet som ska sorteras. Barnen har vid tidigare tillfälle fått göra en skiss på hur deras sopkärl ska se ut, barnen får sin skiss och material för att tillverka sitt sopkärl. Det material barnen har tillgång till är, ett sopkärl, färg, papper, piprensare, lim och ögon etc.

Efter att barnen fått tillverka sina sopkärl så plockar vi ihop det skräp som barnen hittade på sin skräpplockartur och går till återvinningsstationen med Peter papp.

Bilder på barnens sopkärl och från besöket på återvinningsstationen!



Här har två barn gjort vart sitt sopkärl som heter Olof och Blixten. Dem innehåller färg glas och plast.






Björklund (2014) menar att pedagoger kan erbjuda barnen olika sätt att arbeta med ett tema vilket i sin tur medför att alla barn kan hitta något de tycker är intressant samt få motivationen att vidare intressera sig för ämnet. Vi valde därför att på olika sätt arbeta med återvinning dels genom att låta barnen få göra en skiss och dels genom att de därefter tillverkade egna kärl utefter den. Här ger man barnen möjlighet att fundera och tänka igenom innan tillverkningen samt att arbetet med temat får ett sammanhang då barnen även får vid tillfället innan samla ihop skräp som ska sorteras i sina kärl och sedan till återvinningsstationen. Björklund (2014) tar upp att förmågan att kunna fantisera och få en kreativ kompetens kan vara det som en dag gör det möjligt till hållbar utveckling. Hon skriver även om att denna förmåga är en bristvara och att vi i förskolan måste värna om att barnen litar till sin kreativa förmåga. I vårt arbete med återvinningen får vi med både barnens fantasi, deras kreativa förmåga och ett tema som handlar om återvinning. 

Referenslista:
S. Björklund (2014) Lärande för hållbar utveckling - i förskolan. 

Vilka material kan återvinnas på förskolan och i dess omgivning?

Vilka material kan återvinnas på förskolan och i dess omgivning?

En morgon kommer Micke Metall och hälsar på, alla barnen är samlade. Micke Metall berättar att han har många kompisar som hamnat i naturen, han undrar om inte barnen har lust att ta en skräpplockartur i området och hämta hem hans kompisar. Detta vill barnen gärna hjälpa till med.

Barnen delas upp i sina smågrupper och turen startar inne på förskolan.

Här hittar dem:

En tom mjölkkartong som barnen menar måste slängas.

Barnen kommer på att mat som de inte orkar äta upp behöver ju också slängas.

Sen fortsätter skräpplockarturen utomhus, barnen promenerar runt i närområdet och skogen.

Här hittas:

En glas burk med metall lock, en glas flaska och batteri. Dessa saker får inte ligga i naturen utan barnen plockar med dessa med hjälp av pedagogerna. På vägen hem till förskolan upptäcker barnen även en plastburk som absolut inte hör hemma i naturen. Den får också följa med hem till förskolan.

Syftet med skräpplockarturer menar Håll Sverige Rent är inte bara att plocka rent i naturen utan kan också hjälpa till med att få upp ögonen för effekten av nedskräpning. Att plocka upp skräp skickar förhoppningsvis signaler till andra att nedskräpning inte är okej. (hsr.se, 2015)

Vad skall sorteras?

Idag får barnen på förskolan besök av Pia Plast. Hon har med sig ipadar som barnen skall få jobba med i smågrupper. Pia Plast börjar med att introducera spelet Gro Recykling som finns på surfplattorna för barnen. I detta spel får barnen bekanta sig med olika material och det faktum att dessa material skall sorteras på olika vis. Björklund (2014) menar att det är viktigt att redan i tidig ålder lära sig att sortera eftersom det då blir en naturlig del i barnens vardag.

Efter att barnen har arbetat med spelet så tar pedagogerna fram papper och pennor och låter barnen rita olika karaktärer som sedan skall få liv som sopkärl! Barnen får själva bestämma vad just deras sopkärl kommer att äta och de får därefter presentera för varandra vilka karaktärer de har skapat och vilka egenskaper dessa karaktärer har. Detta för att återkoppla till uppgiften och för att kunna besvara barnens funderingar kring sortering och olika material.

Planeringsschema