Vad kan materialen återanvändas till?

Dramatiseringen.
Denna morgon sken solen på återvinningsstationen och de tre vännerna, Pia-plast, Micke-metall och Peter-papp väntade på frukosten. De första som Peter-papp fick var en god mjölkkartong. När papp lämnas till återvinningen kan det bli till nya pappersförpackningar. Det går att återvinna papper upp till sju gånger eftersom pappersfiber är ett väldigt starkt. Pia-plast fick sedan i sig metall men spottade snabbt ut den igen så att hon inte skulle få ont i magen. Pia-plast tycker bättre om plast. Plastförpackningar återvinns både till hårda och mjuka plastförpackningar, exempelvis blir mjukplast som bärkassar till nya sopkassar och hårdplast som smörpaket blir till blomkrukor. Metallen fick sedan Micke-metall mumsa på. Metall innehåller både stål och aluminium som båda går att återvinna hur många gånger som helst. Metallen återvinns till bland annat järnväg och konservburkar. Det var mycket gått med frukost tyckte de tre vännerna, spännande och se vad det blir till lunch.

Idag har förskolan avslutning med återvinningsarbetet. Samlingen började med att pedagogerna dramatiserade karaktärerna som barnen tidigare har mött. Därefter får barnen skapa/återvinna och tillverka egna karaktärer utifrån material som, mjölkkartonger, konservburkar toalettpappersrullar etc. Barnen får efter tillverkningen återberätta om sina tillverkade karaktärer; vad de tycker om att äta, vad de inte tycker om att äta, vad de kan återvinnas till etc.

Syftet med aktiviteten är att; synliggöra vad återvinning bidrar till samt varför det är viktigt?

Vår utgångspunkt i litteraturen har därmed varit att problematisera ämnet vilket Ärlemalm-Hagsér (2012) menar är bidragande i hållbarhetsarbetet. Vidare menar författaren att barn skapar sig erfarenheter av att tänka kritiskt om ämnet som att gemensamt reflektera kring det. I samtal med barnen lyfter vi frågor som exempelvis belyser varför återvinning är viktigt och genom barnens egentillverkade karaktärer får de även fundera på vilket sätt de återvunna materialet har sparat på miljöns resurser.

Referens

Ärleman-Hagsér, E (2012) Lärande för hållbar utveckling i förskolan Kunskapsinnehåll,

delaktighet och aktörskap kommunicerat i text. Nordisk Förskoleforskning, 5, (14) 1–17 sidor.

Doi: http://dx.doi.org/10.7577/nbf.417

Vart ska materialen sorteras?

Idag kommer Peter papp till förskolan och berättar för barnen att han behöver hjälp av barnen. Det Peter papp vill ha hjälp med är att hans kompisar behöver någonstans att ta vägen. Han frågar om barnen kan följa med honom till återvinningsstationen? Det vill barnen  gärna göra, vi pedagoger delar in barnen i smågrupper och i dessa grupper får barnen tillverka sopkärl som dem kan bära materialet som ska sorteras. Barnen har vid tidigare tillfälle fått göra en skiss på hur deras sopkärl ska se ut, barnen får sin skiss och material för att tillverka sitt sopkärl. Det material barnen har tillgång till är, ett sopkärl, färg, papper, piprensare, lim och ögon etc.

Efter att barnen fått tillverka sina sopkärl så plockar vi ihop det skräp som barnen hittade på sin skräpplockartur och går till återvinningsstationen med Peter papp.

Bilder på barnens sopkärl och från besöket på återvinningsstationen!



Här har två barn gjort vart sitt sopkärl som heter Olof och Blixten. Dem innehåller färg glas och plast.






Björklund (2014) menar att pedagoger kan erbjuda barnen olika sätt att arbeta med ett tema vilket i sin tur medför att alla barn kan hitta något de tycker är intressant samt få motivationen att vidare intressera sig för ämnet. Vi valde därför att på olika sätt arbeta med återvinning dels genom att låta barnen få göra en skiss och dels genom att de därefter tillverkade egna kärl utefter den. Här ger man barnen möjlighet att fundera och tänka igenom innan tillverkningen samt att arbetet med temat får ett sammanhang då barnen även får vid tillfället innan samla ihop skräp som ska sorteras i sina kärl och sedan till återvinningsstationen. Björklund (2014) tar upp att förmågan att kunna fantisera och få en kreativ kompetens kan vara det som en dag gör det möjligt till hållbar utveckling. Hon skriver även om att denna förmåga är en bristvara och att vi i förskolan måste värna om att barnen litar till sin kreativa förmåga. I vårt arbete med återvinningen får vi med både barnens fantasi, deras kreativa förmåga och ett tema som handlar om återvinning. 

Referenslista:
S. Björklund (2014) Lärande för hållbar utveckling - i förskolan. 

Vilka material kan återvinnas på förskolan och i dess omgivning?

Vilka material kan återvinnas på förskolan och i dess omgivning?

En morgon kommer Micke Metall och hälsar på, alla barnen är samlade. Micke Metall berättar att han har många kompisar som hamnat i naturen, han undrar om inte barnen har lust att ta en skräpplockartur i området och hämta hem hans kompisar. Detta vill barnen gärna hjälpa till med.

Barnen delas upp i sina smågrupper och turen startar inne på förskolan.

Här hittar dem:

En tom mjölkkartong som barnen menar måste slängas.

Barnen kommer på att mat som de inte orkar äta upp behöver ju också slängas.

Sen fortsätter skräpplockarturen utomhus, barnen promenerar runt i närområdet och skogen.

Här hittas:

En glas burk med metall lock, en glas flaska och batteri. Dessa saker får inte ligga i naturen utan barnen plockar med dessa med hjälp av pedagogerna. På vägen hem till förskolan upptäcker barnen även en plastburk som absolut inte hör hemma i naturen. Den får också följa med hem till förskolan.

Syftet med skräpplockarturer menar Håll Sverige Rent är inte bara att plocka rent i naturen utan kan också hjälpa till med att få upp ögonen för effekten av nedskräpning. Att plocka upp skräp skickar förhoppningsvis signaler till andra att nedskräpning inte är okej. (hsr.se, 2015)

Vad skall sorteras?

Idag får barnen på förskolan besök av Pia Plast. Hon har med sig ipadar som barnen skall få jobba med i smågrupper. Pia Plast börjar med att introducera spelet Gro Recykling som finns på surfplattorna för barnen. I detta spel får barnen bekanta sig med olika material och det faktum att dessa material skall sorteras på olika vis. Björklund (2014) menar att det är viktigt att redan i tidig ålder lära sig att sortera eftersom det då blir en naturlig del i barnens vardag.

Efter att barnen har arbetat med spelet så tar pedagogerna fram papper och pennor och låter barnen rita olika karaktärer som sedan skall få liv som sopkärl! Barnen får själva bestämma vad just deras sopkärl kommer att äta och de får därefter presentera för varandra vilka karaktärer de har skapat och vilka egenskaper dessa karaktärer har. Detta för att återkoppla till uppgiften och för att kunna besvara barnens funderingar kring sortering och olika material.

Planeringsschema

Mina reflektioner om arbetet i Storyline!

Mina upplevelser av detta arbete har övervägande varit positiva. Jag tänker mig att detta är ett sätt att få ett helhetsperspektiv på det tema man arbetar med och det faktum att själva bloggen blir som en enda lång berättelse tror jag skapar ett lärande som är lustfyllt för barnen. Det är en mycket positiv del i arbetet att det finns möjlighet till tillbakablick om så önskas. Man kan ta fram Storyn vid flera tillfällen för att reflektera tillsammans med barnen och detta tror jag kan skapa en djupare förståelse för vad vi har arbetat med. Beroende på hur gamla eller hur vana barnen är att hantera datorer, surfplattor och kameror så kan deras inblandning i själva skapandet av Storyline-bloggen variera. Eftersom det idag finns många digitala verktyg som är gratis så kan man lätt tillsammans med barnen skapa roliga och spännande kollage. Det är ett bra sätt att få alla barn involverade i den mån de själva önskar. Man kan ha flera olika roller och karaktärer i skapandet av bloggen och detta kan anpassas efter barnens önskemål. Jag gillar att detta är en kreativ form där det endast fantasin sätter gränser för vad och hur man kan göra. Det är ett strukturerat arbetssätt i den bemärkelsen att det finns en fast planering att förhålla sig till men det tillåter ändå att planeringen genomförs så som just denna barngrupp föredrar.

Man kan även bjuda in föräldrar för att titta på bloggen och på detta vis gör man även föräldrarna delaktiga och man skapar även tillfällen för samtal kring ämnet hemma. 

Om man väljer att se detta arbete ur ett miljöperspektiv så finns det många fördelar. Alternativet till att göra sin Storyline på dator hade kunnat vara att göra det på stora papper eller i en fysisk bokform. När vi väljer bloggform så slösar vi varken på papper, lim, gem eller andra material som annars hade påverkat naturen både i framställning och i återvinning. 

Min enda negativa synpunkt på detta är att det ibland kan vara krångligt att arbeta i en blogg, dock beroende på vilken domän man använder. Blogger som vi valde har relativt lättnavigerade funktioner och det är enkelt att ladda upp både inlägg och bilder. 

Sammanfattningsvis så trivdes jag med detta sättet att arbeta och jag ser fram emot att testa detta i mitt framtida yrke. 

Egen reflektion kring lärandeprocessen av storylinearbetet.

Jag anser att storyline är ett bra exempel på hur förskolan kan arbeta med hållbar utveckling på ett kreativt och lekfullt sätt. Barnen blir uppmärksammade på ett variationsrikt sätt genom hela återvinningsprocessen från vad våra vanligaste förpackningar på matbordet är gjorda av för material till vad förpackningarna återvinns till för nya produkter när de har blivit inlämnade. Barnen får under hela arbetet möjlighet att reflektera över de olika aktiviteterna och ställa frågor om ämnet. Vi reflekterar över ämnet i smågrupper för att alla barn skall få säga sina tankar och bli delaktiga i arbetet. Barnen får bland annat fundera på varför vi människor ska återvinna vilket i sin tur skapar möjligheter för barnen att reflektera över vad som skulle kunna hända om människor inte hade återvunnit någonting. Barnens reflektioner kring människans konsumtion skulle även kunna bidra till att barnen skapar sig erfarenheter av att tänka kritiskt i ämnet samt väcka tankar om människans egna ansvar och förhållningssätt till miljön.

Storylinearbetet innehåller roliga figurer och karaktärer, Pia-plast, Micke-metall, Kicki-kompost och så vidare vilket jag tror barnen har lättare för att minns än en ”vanlig plastförpackning”. Barnens möjligheter att uppfatta storylinearbetets syfte och därmed sin egen lärandeprocess är många då arbetet innehåller både konkreta aktiviteter samt möjligheter att träna sina kunskaper i ämnet vid upprepade tillfällen som vid aktiviteterna, reflektionerna samt i spelet. Ett exempel där barnen själva kan upprepa övningen är i spelet, där barnen både kan prova sina materialkunskaper samt få förståelse för förpackningars variationsrika utseende. Barnen får även genom spelet träffa karaktärerna på nära håll vilket jag tror kan förstärka barnens förståelse för karaktärernas syfte. Utflykterna och de konkreta aktiviteterna som att sortera förpackningarna tror jag bidrar till att barnen får en tydligare bild över varför människor ska återvinna material vilket i sin tur bidrar till tankar om att värna om vår miljö, naturen och djuren. Barnens tankar och reflektioner utifrån storylinearbetet skulle kunna vidareutvecklas exempelvis till återanvändning av förpackningar som byggmaterial i förskolan eller skräpplockardagar i naturen etcetera. Därmed tror jag att storyline är ett bra verktyg att använda sig av i arbetet med hållbar utveckling i förskolan.

/Mia Ljungqvist

Sofia Johansson

Reflektioner kring Storyline arbetet och bloggen Sorteringsäventyret.

Jag tycker detta arbetssätt har varit spännande och givande på många sätt. Med hjälp av planeringsschemat har man en klar bild av vad och hur man kan presentera ämnet för barnen och vilka delar man i förväg vill utforska närmare. Jag tror dock att man som pedagog måste vara flexibel och inte låsa sig vid de frågeställningar man i förväg lagt fram, för då kan man nog lätt stoppa barnens egen nyfikenhet och lärande. Jag vill låta barnens intresse styra både hur man kan utforska vissa saker och vilka saker barnen själva vill utforska närmare. Vissa barn kan t.ex tycka att själva letande efter vad man kan sortera är mer intressant än att sen slänga i olika kärl och vissa barn kanske tycker tvärt om, så pedagogen måste både vara lyhörd för detta och hitta lekfulla sätt att upptäcka och lära kring olika delar av sortering och återvinning för att fånga allas intresse.

Jag själv har också lärt mig mycket angående återvinning under arbetet med sorteringsäventyret som har varit intressant. Det är en viktig del att lyfta på förskolan både för att det är en enkel sak som alla kan göra och för att det gör stor skillnad för vår miljö och arbetet med hållbar utveckling.

Arbetet med bloggen har också varit lärorik men lite svår och krånglig i min mening. Det hade varit lättare att samla informationen i ett dokument, fast och andra sidan har jag ju lärt mig mycket kring hur man kan arbeta med en blogg och jag är väldigt nöjd med resultatet. 

Egen reflektion, Caroline Larsson Håkansson

Att arbeta med storyline var nytt för mig, men efter att ha arbetat med det i cirka en månad så tycker jag det var ett väldigt roligt sätt att arbeta på. Kan tänka mig använda mig av det på liknande sätt på förskolan (men då såklart en blogg som bara föräldrarna till barnen kan se). Ett bra sätt att dokumentera ett temaarbete med både text och bild, och man kan även ge ut information till föräldrarna via bloggen vid t.ex. studiebesök.

Innan storylinearbetet har jag bloggat så visste hur det gick till men resten var som sagt nytt för mig. Att göra en planering har jag gjort på min VFU (verksamhetsförlagd utbildning) innan men inte så detaljerad som denna planering var, vilket gjorde arbetet mycket enklare då det bara var att följa den. Även att göra ett temaarbete och dokumentera det som att man hade gjort det på riktigt, gav i alla fall mig mer kött på benen inför att arbeta med det i förskolan. Fick även mer kunskaper kring sortering och hur många olika aktiviteter man kunde utföra som hade med sortering att göra. En sak till jag ska ta med mig är att har man valt ett temaarbete på förskolan så kan man hitta så mycket information på nätet om det och även aktiviteter man kan göra som i detta fall att man kunde göra studiebesök på återvinningscentralen. Även att arbeta med hjälp av spel och skapa karaktärer som gör hela temaarbetet mer lustfyllt anser jag ger barnen en större förståelse för ändamålet då jag själv lär mig mer om det är roligt och intressant.

Som pedagog måste man vara flexibel och detta kan vara svårt ibland om man planerat ett tema och vet exakt vad man ska göra och så blir det inte så, då anser jag denna planering vi använde oss av är lättare vid sådana tillfällen då det finns en röd tråd i vad man vill uppnå. För även om aktiviteten inte blev som man tänkt så kanske man på annat sätt uppnådde det målet man tänkt. 

Jag är positivt inställd till storylinearbetet och kommer som jag skrev ovan vilja använda mig av detta verktyg i förskolan när jag kommer ut och arbetar. /Caroline Larsson Håkansson

Egna reflektioner, Ida Pettersson

Att använda sig av Storyline har gett mig flera positiva aspekter om varför det kan vara ett bra arbetssätt att använda i förskolan. Dels så ger planeringen en helhet av projektets process och man kan som pedagog i verksamheten på ett lekfullt och kreativt sätt göra barnen delaktiga. Jag tänker att planeringen är själva a och o i verksamheten vilket blir mycket användbart och konkret om det ses utifrån en helhet. I det pedagogiska arbetet på förskolan så är det av vikt är att framförallt ha ett bestämt syfte med vad och hur man som pedagog vill arbeta med barnen, vad vill jag att barnen ska lära sig och hur kopplar jag det till läroplanens mål. Men hjälp av planeringen i en storyline så tänker jag att man som pedagog får en helhet av projektet och kan därmed ändra metod om det inte alls stämmer överens med det planerade syftet. Självklart är det av vikt att kunna förändra sig med tiden och vara flexibel utifrån barnens intressen och önskningar av vad de vill ta reda på men de övergripande nyckelfrågorna i projekt finns till hands om man på något vis skulle tappa tråden. 
 

När man använder sig av storyline i barngruppen så tänker jag att det ger barnen en större möjlighet att knyta an till innehållet och ta till sig nya saker. Genom att skapa karaktärer och leka fram lärandet i fantasins värld så överskrider man som pedagog gränser vi vuxna kanske är rädda att träda över i vanliga fall men som barnen inte har några problem med i sin lek. Då tänker jag att man som pedagog möter barnen på deras nivå och går in i deras värld för att upptäcka och utforska tillsammans. På det viset blir lärandet inte synligt som tråkigt eller ointressant, vilket det kan ses som om det blir påtvingat lärande, utan barnen blir delaktiga i berättelsen och aktörer tillsammans med pedagogerna i projektet på ett lekfullt sätt.

Så sammanfattningsvis så har jag fått positiva uppfattningar av hur det kan vara att jobba med en storyline i verksamheten, det ger barn och pedagoger möjligheter att upptäcka och utforska tillsammans utifrån en kreativ berättelse i fantasins värld där allt är möjligt.  

Produkt och Syfte

Tanken med vårt arbete är att barnen ska ges möjlighet att lära sig sopsortering på ett lekfullt och kreativt sätt. Syftet är att de på detta vis ska få en djupare förståelse och kunskap om hur och varför vi bör återvinna på rätt sätt för en hållbar framtid för vår miljö. Vi har utgått från Håll Sverige rent (2015) som visar alarmerande siffror på sin skräprapport och att det nu är dags att alla tar sitt ansvar och börjar sortera på rätt sätt. Genom att belysa detta som viktigt och arbeta med det i förskolan tänker vi att det ger barnen en förberedande grund på ett naturligt vis som de kan ta med sig i framtiden.

Vårt strävansmål ur LPFÖ-98 är "Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra" (Skolverket S. 10)

Vi menar att detta arbetssätt ger oss som pedagoger möjligheter att se alla barn då vi jobbar i smågrupper, samt att möta dem på deras nivå genom att sopkärlen får personligheter som barnen kan knyta an till. På ett konkret sätt så påvisar vi för barnen vem som gillar vad och vad vi får tillbaka. Barnen får genom lek lära känna karaktärerna och återvinning blir något roligt som vi gör tillsammans. Björklund(2014) menar att det är viktigt att konkret visa för barnen vad vi kan göra och vilken inverkan det har på vår planet och genom att se karaktärerna som våra vänner och visa på vad vi får tillbaka av dem på flera olika tillvägagångssätt så tydliggörs återvinning och vad det innebär.

Referenslitteratur:

Håll Sverige rent (2015). Skräprapport 2015. Hämtad 2016-01-08, från http://www.hsr.se/fakta/skraprapport-2015

Björklund, Sanne (2014). Lärande för hållbar utveckling.
Skolverket (2010). Läroplanen för förskolan 98:2010.

Vad återvinns förpackningarna till?

Våra vänner tar sedan reda på vad de kommer att återvinnas till för nya spännande produkter....

När Peter-papp lämnas till återvinningen kan han bli till nya pappersförpackningar. Det går att återvinna papper upp till sju gånger eftersom pappersfiber är ett väldigt starkt material. 

Kalle-klarglas och Fiffi-färgglas går att återvinna hur många gånger som helst utan att glaset förlorar kvaliteten. Glas återvinns oftast till nya flaskor eller byggnadsisolering en liten del glas exporteras även.

Micke-metall innehåller både aluminium och stål och båda metallerna går att återvinna hur många gånger som helst utan att de försämras. Stålet återvinns till armeringsjärn och järnväg medan aluminium smälts ner till så kallade aluminiumtackor.

Pia-plast förpackningar återfinns både som hårda och mjuka förpackningar till exempel som påse eller smörpaket. Mjuka plastförpackningar återvinns ofta till sop och bärkassar medan hårda plastförpackningar återvinns bland annat till blomkrukor.

Kicki-kompost innehåller matrester som i sin tur innehåller näring och energi genom återvinning av kompost så tar man till vara på näringen och energin genom biologisk behandling. Komposten återvinns till bland annat biobränsle som är det bästa alternativet till fordonsbränsle både sett från ekonomiskt och miljömässigt perspektiv.

Bengt-batteri finns i många olika storlekar och former och innehåller därför olika mycket ämnen och metaller som järn, zink och koppar. Våra vanligaste batterier går att återvinna till 75% och det är då främst metallerna som återanvänds i nya varor. Det är extra viktigt att batterier lämnas till återvinning då de kan innehålla tungmetaller som är farligt för dig, djuren och inte minst miljön.

Vi har valt att gestalta karaktärerna om vad de äter och vad det återvinns till! 

Referenser:

http://www.återvinningstockholm.se/atervinningsprocessen/pappersatervinning/

http://www.umeva.se/kundservice/fragorochsvar/fragorochsvarommatavfall.4.5ce00fcc1301d1559c880004328.html

http://www.batteriatervinningen.se/modul/nastan-75-av-innehallet-i-vara-vanligaste-batterier-kan-gora-nytta-igen

 

Vad händer med materialet som sorteras?

Vi bokade in ett studiebesök på återvinningscentralen och det var väldigt enkelt man ringde deras kundtjänst och berätta att man ville komma och hälsa på och få en genomgång i hur man sorterar.

På förskolan berättade vi för barnen att idag ska vi på utflykt till återvinningscentralen, vi kommer att ta med oss våra sopkärl så vi kan sortera dem där. När vi kom dit blev vi mottagna av Lars och han visade oss sedan runt på återvinningscentralen och berättade vad som skulle slängas vart och så fick även barnen slänga de saker vi hade med oss från våra sopkärl. Så nu har Pia plast och hennes kompisar fått besöka återvinningscentralen.

Vi hittade även saker som inte hade lagts på rätt ställe och då berättade Lars för barnen och oss att det är väldigt viktigt att allt hamnar på rätt plats då det sedan kan bli nya saker av det och det vill säga att det blir återanvända vilket är bra för miljön och vi då spar på jordens resurser. Vet man inte vart man ska slänga det kan man alltid fråga någon eller ringa och höra med oss eller be era föräldrar besöka vår hemsida http://www.uddevallaenergi.se/privat/atervinning.4.4fcf404112af4c50f9a8000155.html där det finns information kring återvinning.

Pia plast fick sitt sopkärl tömt på återvinningscentralen så som hennes kompisar fick, fast inte i samma kärl som Pias hamnade utan i de kärlen som hade samma saker i sig. Var sak har sin plats!

Bilder från besöket:

Vilka material kan återvinnas på förskolan och i dess omgivning?

Saker omkring oss som kan återvinnas

Efter att barnen fått göra sig bekanta med våra sju nya vänner Pia Plast, Peter Papp, Kicki Kompost, Micke Metall, Kalle Klarglas, Bengt Batteri och Fiffi Färgglas. Var det dags att se vilka sorters material vi kunde hitta på och omkring förskolan. På förskolan kunde vi hitta flera saker som kan återvinnas.

Mjölkkartong

Plastlåda

När vi satt och åt mat kom vi på att ibland orkar man ju inte äta upp maten och då blir det matrester som ska slängas.

Runt förskolan ute på skogspromenaden så hittade vi flera glasflaskor liggande på marken. Det var inte bra!, man får inte slänga glas någon annanstans än i återvinningskärlet för glas och det är viktigt att man slänger rätt glas i rätt kärl. Färgat glas för sig och ofärgat för sig.

Färgat glas

Ofärgat glas

Under samtalen om vad man måste slänga i återvinningskärl kom vi även på att metall och batteri måste slängas i rätt kärl annars skadas naturen.

Batteri

Metall

Hur ska materialen sorteras?

Hur ska materialen sorteras?

Denna morgon så sken solen på återvinningstationen och de sju vännerna stod redo och väntade på första person som skulle komma och sortera. Den första som kom var Eva, och Eva hade två stora papperspåsar med massor av material att sortera. Mums tänkte vännerna, nu blir det frukost. Pia Plast fick då plötsligt i sig färgglas och spottade genast ut det så hen inte skulle få ont i magen. Oj sa Eva, detta kan inte stämma. Det färgade glaset ska nog inte vara i detta kärl. Jag tror jag behöver hjälp att sortera de olika materialen i rätt kärl.

Materialen som Eva hade med sig var:

Vi sorterar de olika materialen som är med i rätt hög och samtalar kring materialen och dess skillnader samtidigt som vi tittar på Recycling och ser där vem som tycker om vad. Men vad ska vi sortera materialen i här på förskolan? Vi behöver en speciell plats, så vi tillverkar egna sopkärl tillsammans barn och pedagoger.

Tillverkning:

Två färdiga sopkärl av våra sju vänner i Sorteringsäventyret:

Dags att sortera vårt material:

Vännernas favoriträtter

När kompisarna på återvinningen är hungriga så blir de extra glada när de får några av sina favoriträtter.

Idag fick Peter Papp en tom mjölkbehållare i papp vilket han gillar oerhört mycket. Men han gillar även andra tomma kartonger. Kanske från tvättmedel eller lego?

Pia Plast fick idag en plastförpackning blivit kvar när julpyntet hamnat på plats i granen. Mycket smaskigt tyckte Pia.

Kicki Kompost fick några vissna löv och en torr citron att äta dagen till ära. Låter kanske inte supersmaskigt i dina öron men Kicki älskar det!

Micke Metall blev inte riktigt mätt idag eftersom han bara fick en ynka liten metallstjärna som fallit av från julpyntet. Han hoppas på att någon kommer förbi och ger honom en rejäl plåtburk att sätta tänderna i snart.

Kalle Klarglas fick en flaska i magen idag vilket han blev väldigt nöjd över. Flaskor är det bästa han vet!

Bengt Batteri fick tre olika batterier som har suttit i något barns leksaker till middag. Han blev proppmätt och beslutade sig för att spara det runda och platta till lite senare.

Fiffi Färgglas fick ett glas som tyvärr hade tappats i backen och fått sprickor. Hon tyckte det var gott men hennes favorit är grönt glas. Och gult glas gillar hon också men det är oerhört sällan hon får smaska på ett sånt.